Miljön i siffror Rapport 2025 PDF Free Download
1 / 28/28
100%
Rapport
Miljön i siffror
2025
Januari 2025
Projektledare: Evelina Stenström
Layout: Anki Bergström
ISBN: 978-91-558-0283-7
Förord 4
Klimat 5
Biologisk mångfald 15
Miljöpolitik 24
Om Miljön i siffror 28
1
2
3
Innehåll
Förord
Världen står inför tre stora miljökriser som förstärker varandra.
Klimatkrisen gör sig alltmer påmind med extrema väderhändelser sam-
tidigt som miljögifter fortsätter att spridas i vår miljö och den biologiska
mångfalden minskar i snabb takt. 2024 är det varmaste året som hittills
uppmätts globalt, var tionde djur- och växtart i Sverige är hotad och nio
av tio undersökta svenska hushåll har PFAS i dricksvatten. Inom en del
områden, till exempel förnybar energi och andelen hav i Sverige som är
skyddat, går det åt rätt håll. Men det går alldeles för långsamt.
Kriserna i vår miljö pågår inte bara “någon annanstans”. De sker överallt
och samtidigt på hela jorden. Det handlar om dramatiska förändringar
där förutsättningen till liv på jorden påverkas i grunden, i såväl Sverige
som i andra länder. Den samlade forskningen är enig: Läget är allvarligt,
det är bråttom att vända utvecklingen och det är vi människor som är
orsaken till problemen. Men det är också vi som är lösningen, och
lösningar finns det gott om.
Trots att fakta är tydlig ser vi alltmer desinformation och falska påståenden
som bidrar till polarisering och ifrågasättande av miljöarbete eller
etablerade fakta. Ibland kan det vara svårt att urskilja vad som är sant
och falskt i bruset av information.
För att göra det lättare att hitta korrekt fakta har Naturskyddsföreningen
tagit fram Miljön i siffror – en årlig digital rapport med statistik och siffror
som beskriver tillståndet i Sveriges miljö just nu. Rapporten bygger på
offentliga uppgifter bland annat inom områdena klimatförändringar, bio-
logisk mångfald, miljögifter, tillståndet i våra hav och skogar samt hållbar
konsumtion. Vi hoppas att rapporten kommer att bidra till en konstruktiv
och faktabaserad samhällsdebatt 2025.
Beatrice Rindevall Karin Lexén
Ordförande Generalsekreterare
4
Klimat
1
Koldioxidhalten i
atmosfären ökar
Sedan industrialiseringen när vi människor
började använda fossila bränslen har ut-
släppen av koldioxid ökat stadigt för varje
år. Det har lett till att koncentrationen av
koldioxid i atmosfären globalt har stigit från
280 till 424,61 ppm (parts per million) sedan
förindustriell tid. För att undvika farliga
klimatförändringar bedöms en säker nivå
vara cirka max 350 ppm. Diagrammet visar
utvecklingen från år 1960.
1960
300
360
320
380
420
340
400
440
1990
1975 20051965 19951980 2010
1970 2000
1985 2015 2020
Koldioxidhalt i atmosfären
Källa: Global Monitoring Laboratory PPM, medelvärde Säker gräns
ppm
6
Medeltemperaturen
stiger
Medeltemperaturen fortsätter att stiga i hela
världen till följd av klimatförändringarna.
Den uppmätta temperaturökningen i
Sverige är ungefär dubbelt så stor som för
jorden i medeltal, eftersom uppvärmningen
går snabbare nära polerna och land-
områden värms upp snabbare än haven.
Diagrammet nedan visar den årsvisa tem-
Medeltemperaturavvikelse, Sverige
4
3
2
1900 1910 1920 19701930 19801940 19901950 20001960 2010 2020
1
0
-1
-2
C°
Årsvis temperaturförändring i Sverige jämfört med åren 1861–1890.
Källa: SMHI
peraturförändringen i Sverige jämfört med
förindustriell tid*, i detta fall förändringen
jämfört med åren 1861–1890.
Vad menas med förindustriell tid?
Med förindustriell tid menas tiden innan
den industriella revolutionen hade tagit
fart och människans massiva förbränning
av fossila bränslen började. Perioden
fungerar som referenspunkt för att förstå
den mänskliga påverkan på klimatet.
7
Antal dagar med snö
varierar stort
I takt med att klimatet långsamt blir allt
varmare blir också ett långvarigt snötäcke
under vintern allt mer sällsynt i stora
delar av Sverige. Sannolikheten minskar
för varje grad som medeltemperaturen stiger.
Antalet dagar med snötäcke varierar stort
Dygn med snö, glidande medelvärde 1950-2024
225
200
175
150
125
100
75
50
25
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
0
Källa: SMHI Södra Norrland Svealand GötalandNorra Norrland
från år till år, men sedan början av
90-talet är trenden sjunkande och märks
allra mest i söder. Linjerna nedan visar ett
glidande medelvärde, en trendlinje, över
ungefär 10 år.
8
8 ton
växthusgasutsläpp per person
Källa: Naturvårdsverket
8 ton växthusgaser per
person och år
Växthusgasutsläpp som uppstår på grund
av vår konsumtion kallas för konsumtions-
baserade klimatutsläpp. Det är den klimat-
påverkan som vår konsumtion har bidragit
till både i Sverige och i andra länder. Idag
sker den största delen av utsläppen från
svensk konsumtion utanför Sveriges gränser.
De konsumtionsbaserade utsläppen för
Sveriges befolkning är cirka 8 ton per per-
son och år (2022). Det är samma siffra som
året innan. För att vi ska nå klimatmålen
behöver de totala växthusgasutsläppen per
person och år vara högst ett ton.
Investeringar 31 %
Hushållens livsmedel 17 %
Hushållens transporter 16 %
Hushållens boende 13 %
Hushållens övrigt 13 %
Offentlig konsumtion 10 %
Uppdelat per konsumtionsområde ser fördelningen av
växthusgasutsläppen ut så här:
9
Över 11 kg textilier konsumerades per person
I Sverige köps mängder av nya kläder och andra textilier varje år. Under 2023 konsumerade vi
11,4 kg textilier per person i Sverige. Det är visserligen en minskning med 3,8 kg (motsvarande
25 procent) per person jämfört med året innan, men då ingår inte komplett data över hushål-
lens egen import till exempel genom köp från så kallade dropshipping-företag som Shein och
TEMU, något som har ökat enormt de senaste åren.
Textilkonsumtion, kilo per person
20
Kg
18
16
14
12
10
8
6
4
2
2000 2005 2010 2015 2020
0
Nettoinöde (import minus export) av nya textilier per person 2000–2023.
Källa: Naturvårdsverket
Miljöbelastande att tillverka
textilier
Klädproduktionen orsakar stora ut-
släpp av växthusgaser och det krävs
stora mängder kemikalier, vatten och
energi för att framställa brer, färga,
tillverka och transportera kläder och
textilier. Farliga kemikalier kan skada
miljön i det land där textilierna tillver-
kas och innebär en risk för de som ar-
betar i odlingarna och på fabrikerna.
10
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Oförändrade utsläpp
från inrikes transporter
Traken bidrar till era miljöproblem, bland
annat hälsofarlig luft, buller, övergödning
och försurning. Idag står inrikes transporter
(till exempel yg, järnväg, personbilar, last-
bilar, sjöfart) för nästan en tredjedel av
Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Huvuddelen (över 90 procent) kommer från
vägtrafiken (bland annat lastbilar och
personbilar). Utsläppen av växthusgaser
Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter
från inrikes transporter minskade med
knappt 1 procent eller 0,1 miljoner ton 2023
jämfört med 2022.
Enligt Sveriges klimatmål för inrikes
transporter ska utsläppen sänkas med
minst 70 procent mellan 2010 och 2030.
Med nuvarande utsläppstakt är vi lång
väg från att nå målet.
Totala utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter 1990–2023.
Källa: Naturvårdsverket
25
20
15
10
5
0
Miljoner ton
koldioxidekvivalenter
11
Resor med yg, bil och
tåg inom Sverige
Många transportslag använder mycket fos-
sil energi. Till exempel drivs de esta av
dagens bilar av bensin eller diesel, vilket
ger höga utsläpp av koldioxid. Flyg ger
extra stor klimatpåverkan på grund av
höghöjdseffekten, som innebär att utsläpp
på hög höjd har större klimateffekt än ut-
släpp som sker på marknivå. Tåg är där-
emot mer energieffektiva och har i Sverige
låg klimatpåverkan eftersom elen kommer
från en mindre klimatskadlig produktion.
Sveriges inrikes resor fördelar sig så här:
bilar står för 103 361 miljoner personkilo-
meter, tåg för 12 636 miljoner och yg för
2394 miljoner. Det motsvarar över två mil-
joner varv runt jorden med bil, drygt 300 000
varv med tåg och nästan 60 000 varv med
yg.
60 000 varv runt jorden 2 000 000 varv runt jorden 300 000 varv runt jorden
Källa: Trakanalys
Varv runt jorden, egen uträkning. Ett varv runt jorden = 40 075 km
Personkilometer innebär det sammanlagda antalet kilometer som personerna i ett fordon transporterats.
12
Utsläpp och upptag av
växthusgaser från
markanvändning
Skog och mark binder koldioxid. Till exem-
pel tar växande träd upp koldioxid genom
fotosyntesen och koldioxid kan lagras i
marken och döda växtdelar. En stor del av
kolet i Sveriges skogar nns just i marken.
Samtidigt frigörs koldioxid när organiskt
material bryts ned eller brinner. När skog
avverkas ökar nedbrytningen, vilket leder
till högre utsläpp av koldioxid från marken,
samtidigt som trädens upptag upphör.
Diagrammet nedan visar summan av upp-
taget och utsläppen (nettoupptag) av växt-
husgaser från markanvändningssektorn.
För att vi ska klara dagens klimatutma-
ningar behöver mer kol bindas och kurvan
peka brant neråt.
-30
-35
-40
-45
-50
-55
-60
-65
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Växthusgaser från markanvändning (LULUCF)
Summan av upptaget och utsläppen av växthusgaser från markanvändning (nettoupptag) från markanvändning och
skogsbruk år 1990–2023.
Källa: Naturvårdsverket
Miljoner ton
koldioxidekvivalenter
13
Andelen förnybar energi
oförändrad
Energikällor brukar delas in i förnybara
och icke förnybara energikällor. Förnybar
energi kommer från källor som hela tiden
förnyas. Exempel på förnybara energi-
källor är solenergi, vindenergi, vågenergi,
vattenkraft och bioenergi. I Sverige kom-
mer 66 procent av energin som används
från förnybara energikällor. Jämfört med
föregående år är det oförändrat. Andelen är
inte tillräcklig för att EU:s energimål för
2030 ska nås.
66 %
förnybar energi
Källa: Eurostat
14
2
Biologisk mångfald
Andelen ekologisk
jordbr uksmark mi nskar
På ekologiska gårdar är det inte tillåtet att
använda naturfrämmande bekämpnings-
medel eller konstgödsel, istället används
andra metoder för att hejda skadegörare
och tillföra näring till jorden. Fördelarna är
bland annat större biologisk mångfald och
att naturfrämmande giftiga kemikalier
inte sprids. År 2023 var 18,4 procent av
Sveriges jordbruksmark antingen omställd
till ekologisk produktion eller under om-
ställning. Det är en kraftig minskning från
föregående år då andelen var nära 20
procent.
22
20
18
16
14
12
10
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
8
6
Ekologisk jordbruksmark
% jordbruksmark
Källa: Jordbruksverket
16
Miljöriskindex
Sveriges miljöriskindex
minskar inte
Kemiska bekämpningsmedel har flera
negativa effekter på både natur och djurliv.
Till exempel visar forskning att kemiska
bekämpningsmedel och intensivt jordbruk
dramatiskt minskar mångfalden av insekter
och andra ryggradslösa djur.
Grafen visar Sveriges så kallade miljörisk-
index som beräknas utifrån mängden be-
kämpningsmedel som används och hur
riskabla de är för miljön. Efter basåret 1988
sjönk först indexet, men sedan har det gått
upp och ner. Idag är vi tillbaka på samma
nivåer som år 1990. Mellan 2022 och 2023
har ingen större förändring skett.
120
100
80
60
40
20
0
1990 1995 2000 2005 2010
2000 2005 2010
2015 2020
Miljöriskindex för bekämpningsmedel
Källa: Kemikalieinspektionen
17
Källa: Jordbruksverket
PFAS i alla sjöar och åar
PFAS är en grupp extremt svårnedbrytbara kemikalier, påhittade av människan.
Många PFAS bryts inte alls ned under naturliga förhållanden, utan nns kvar för alltid.
Andra bryts ner till mindre PFAS, till exempel TFA. Det är dessutom bevisat att vissa
PFAS ökar risken för cancer, påverkar immunsystemet och stör reproduktionen.
2024 innehöll 100 procent av undersökta ytvatten, inklusive en fjällbäck och regn-
vatten, PFAS-minstingen TFA som är extremt svårnedbrytbar. Dessutom innehöll
nio av tio dricksvatten som testades TFA. Denna lilla PFAS bildas när andra PFAS
bryts ner, tex PFAS-bekämpningsmedel och PFAS-köldmedier (som används i kyl,
frys, luftkonditionering och värmepumpar).
Källa: Undersökning utförd av Naturskyddsföreningen 2024
Betesmarker och slåtter-
ängar har minskat
Förlusten av ängs- och betesmarker påverkar
den biologiska mångfalden negativt. Flera
hundra arter av växter, insekter och svampar
är helt beroende av dessa marker för att
hitta föda och boplatser.
År 1927 fanns mer än två miljoner hektar
betesmarker och slåtterängar i Sverige.
Idag har ytan krympt till 453 664 hektar, i
stort sett oförändrat sedan 2023.
Varför minskar naturbetesmarkerna?
Jordbrukets omvandling under 1900-talet
har lett till att en stor del av den naturbetes-
mark som tidigare användes till betande
boskap har försvunnit. I dagens effektiva
jordbruk anses naturbetesmarker ofta för
dyra och arbetskrävande att sköta. Även
slåtterängarna har förlorat sin ekonomiska
betydelse, eftersom djurfoder numera
odlas på åkermark.
80 %
av betesmarker och slåtterängar har
försvunnit sedan 1927
18
2 249 hotade arter i
Sverige
I Sverige nns det största antalet hotade
arter i skogen och i jordbrukslandskapet.
Det som påverkar est rödlistade arter är
hur marken används inom skogs- och jord-
bruket. Det intensiva skogsbruket med kal-
hyggen som dominerande metod och ut-
vecklingen att ängar och hagar får växa
igen gör att många arter har fått det svårare
att klara sig.
Enligt den senaste rödlistan från SLU
Artdatabanken är 2 249 arter i Sverige hotade.
Det motsvarar ungefär tio procent av alla
bedömda arter. Antalet rödlistade arter har
gradvis ökat de senaste 20 åren och visar
en negativ trend för den biologiska mång-
falden. Den senaste rödlistan är från 2020.
Nästa rödlista publiceras 2026.
Källa: Artdatabanken
80 %
av betesmarker och slåtterängar har
försvunnit sedan 1927
19
Fortsatt få vargar, lodjur och vitryggiga hackspettar
50 vitryggiga hackspettar
Vitryggig hackspett är en av de mest hotade arterna i Sverige
och klassas som akut hotad enligt den svenska rödlistan.
Vitryggen, som den ofta kallas, är en så kallad paraplyart. Det
innebär att ytterligare cirka 200 andra hotade växt- och djurarter
är beroende av samma slags skogsmiljöer som den. Vitryggens
situation är därför en varningsklocka som visar att läget är all-
varligt även för många andra arter.
Idag nns det bara strax över 50 vitryggiga hackspettar i
Sverige, vilket är något färre än de cirka 60 individer som åter-
fanns föregående år. Vitryggen har trots allt haft en positiv po-
pulationsutveckling de senaste åren, men det är fortfarande
alldeles för få fåglar för en livskraftig population.
Källa: Naturskyddsföreningen
1 276 lodjur
Lodjuret spelar en viktig roll i ekosystemet. Det benner sig
högst upp i näringskedjan och påverkar därför alla arter under
sig. Lodjuret klassas som ”sårbar” på Artdatabankens rödlista,
vilket betyder att lodjuret är hotat och det nns risk att arten
kan försvinna. Hoten mot lodjur är bland annat illegal jakt, tra-
kolyckor och rävskabb.
Idag nns det ungefär 1 276 lodjur kvar i Sverige, enligt den se-
naste artinventeringen från 2023/24. Det är en minskning från
året innan då det fanns cirka 1 400 lodjur i Sverige. 2024
beslutade Länsstyrelserna om licensjakt på totalt 143 lodjur.
Källa: Naturvårdsverket
375 vargar
Vargen spelar en viktig roll i ekosystemet, precis som övriga
rovdjur. Den benner sig högst upp i näringskedjan och på-
verkar alla arter under sig. Vargen klassas som starkt hotad i
Sverige och är skyddad enligt EU:s naturvårdsdirektiv. Hoten
mot varg är bland annat försämrad genetisk status till följd av
inavel samt illegal jakt.
Det beräknas nnas cirka 375 vargar i Sverige enligt den se-
naste inventeringen från 2023/24. Det är en minskning från
året innan, då det fanns cirka 450 vargar. 2025 har
Länsstyrelserna beslutat om licensjakt på totalt 30 vargar.
Källa: Naturvårdsverket
20
Negativ
Neutral
Positiv
Andelen skyddad skog
ökar mycket långsamt
Från 1950-talet har Sverige förlorat stora
arealer naturskog. Över hälften av all skog
har kalavverkats sedan dess och ersatts av
biologiskt fattig skog. Om skogens mång-
fald ska kunna bevaras behöver de spillror
som nns kvar av mer naturlig skog skyddas.
År 2023 var endast 6,1 procent av den pro-
duktiva skogsmarken* formellt skyddad,
en marginell ökning sedan året innan.
Sedan 2020 har skyddet ökat mycket lång-
samt. Om Sverige ska klara EU:s mål för
biologisk mångfald till 2030 behöver
takten öka.
Källa: Skogsstyrelsen
Vad menas med produktiv skog?
Begreppet produktiv skogsmark utgår från
hur bördig marken är och betyder att marken
kan producera minst 1 kubikmeter virke per
hektar och år. Många känsliga och rödlistade
arter lever i den produktiva skogen. Samtidigt
bedrivs också det moderna skogsbruket där.
Det är därmed i den produktiva skogen som
behovet av ett ökat skydd är störst. Med for-
mellt skydd menas till exempel skyddsfor-
merna naturreservat och nationalpark.
Oförändrat resultat för
miljötillståndet i skogen
Kartan till höger visar utvecklingen av mil-
jötillståndet i den svenska skogenenligt den
regionala uppföljningen av miljömålet
Levande skogar 2024. Målet innebär att den
biologiska mångfalden ska bevaras och kultur-
miljövärden och sociala värden värnas.
Ingen positiv utveckling för
miljötillståndet i skogen
Utvecklingen av miljötillståndet i Sveriges
skogar är inte positiv någonstans i landet.
Bara Gotland, Stockholm, Södermanland
Uppsala, Västmanland och Örebro har en
neutral utveckling. Resterande län har
negativ utveckling. Ett av de mest akuta
problemen är avverkningen av skogar med
höga naturvärden. För att bevara den biolo-
giska mångfalden i skogslandskapet är det
avgörande att dessa värdefulla skogar bevaras.
Bedömningarna av utvecklingen 2024
visar samma resultat som de bedömningar
som gjordes för 2023 och 2022.
Källa: SCB
5,9 %
formellt skyddad produktiv skog 2022
6,1 %
formellt skyddad produktiv skog 2023
21
En procentenhet mer
skyddat hav i Sverige
I Sverige är 15 procent av havsarealen
skyddad, till exempel som nationalpark,
naturreservat eller Natura 2000-område.
2022 var siffran 14 procent. Fiske och
annan exploatering är dock fortfarande
tillåten i många skyddade områden.
Källa: SCB
Minst 30 procent behöver skyddas
En försvinnande liten del av haven är
skyddade från miljöskadlig verksamhet,
både globalt och i Sverige. Detta trots rap-
porter om att haven är i kris. Forskare
menar att minst 30 procent av haven måste
skyddas från skadlig verksamhet, som
storskaligt ske, för att ekosystemen ska
kunna återhämta sig och bevara sina viktiga
funktioner. Minst 10 procent måste ha
strikt skydd, vilket innebär minimal stör-
ning från mänskliga aktiviteter.
Fortsatt få glasålar i
Nordsjön
Ålen klassas som akut hotad. Mängden
glasål som kommer till Nordsjön från
Sargassohavet har minskat drastiskt de
senaste 50 åren. År 2023 var mängden
glasålar som kom till Nordsjön bara 0,4
procent jämfört med för 50 år sedan
(preliminär statistik).
15 %
skyddat hav i Sverige
0,4% – så lite ålungar når Nordsjön idag i jämförelse
med referensperioden 1960–1979
Källa: ICES
Källa:SCB
Den europeiska ålens livscykel
Den europeiska ålen fortplantar sig på era
tusen meters djup i Sargassohavet.
Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan
golfströmmen till Europa och Nordafrika
för att växa till sig. När ålarna blivit köns-
mogna börjar de sin vandring tillbaka till
Sargassohavet.
22
Något färre döda bottnar
i Östersjön
Övergödning i sjöar och havsvikar ökar
tillväxten hos växter och djur som lever
där. När de dör faller de till botten och bryts
ner. I övergödda vatten skapar den omfat-
tande nedbrytningen syrebrist, vilket
resulterar i ”döda bottnar” där nästan inga
djur kan överleva. Östersjön har ett av de
18 %
döda bottnar i Östersjön
Källa: Sverigesmiljömål.se
största döda bottenområdena i världen. År
2023 uppskattades 18 procent av bottnarna
i Egentliga Östersjön (som sträcker sig från
Åland till de danska sunden), Finska viken
och Rigabukten vara syrefria, en minskning
från 21 procent året innan.
23
3
Miljöpolitik
24
Ytterligare sänkt
miljöbudget
Staplarna nedanför visar Sveriges miljö-
budgetar från 2016–2025. För 2025 ligger den
beslutade miljöbudgeten på 16,4 miljarder.
Det innebär en rejäl sänkning jämfört med
2024 (19,6 miljarder).
25
Miljarder kronor
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
20
15
10
5
0
Miljöbudgetens storlek
Siffrorna anger total beslutad miljöbudget för respektive år, inklusive ändringsbudgetar under året. För 2025 anges budget enligt budget-
propositionen som beslutades hösten 2024.
Källa: regeringen.se
25
Klimatkrisen och förlusten av biologisk
mångfald påverkar oss alla. Men hårdast
drabbas människor som lever i fattigdom i
låg- och medelinkomstländer. Trots att de
bidragit minst till kriserna och har sämre
resurser att hantera följderna.
Förutom att drastiskt minska sina egna ut-
släpp och negativa miljöpåverkan måste rika
länder bidra med resurser för omställning och
klimatanpassning i låg- och medelinkomst-
länder. 2023 uppgick den del av Sveriges
bistånd som hade miljö- och klimat som del-
Minst 23,7 miljarder
i klimatskadliga
subventioner
I statsbudgeten nns ett antal skattelättnader
eller skatteundantag som innebär att ut-
släpp av växthusgaser gynnas. Det handlar
bland annat om rabatt på bilresor genom
reseavdraget, skattenedsättningar på
diesel och skattebefrielse på bränsle till
sjöfart och yg. Totalt uppgick de svenska
klimatskadliga subventionerna till minst
23,7 miljarder kronor år 2024 – över 4,1 mil-
jarder mer än hela miljöbudgeten samma år.
23,7 miljarder
i klimatskadliga subventioner
11 miljarder
i miljö- och klimatbistånd 2023
Källa: Statsbudgeten, egen uträkning
Källa: Sida
eller huvudsyfte till 11 miljarder. Det är
samma siffra som för 2022.
Totala biståndet minskar
2022 uppgick Sveriges totala bistånd till
cirka 57,4 miljarder kronor. Det motsvarar
ungefär 1 procent av BNI (bruttonational-
inkomst), vilket länge varit en riktlinje för
Sveriges internationella biståndspolitik.
För 2023 budgeterade regeringen med en
fast summa på 56 miljarder, istället för med
en BNI-indexerad nivå. 2026–2028 kommer
biståndsbudgeten att sänkas ytterligare,
till cirka 53 miljarder kronor om året.
2024 sänktes skatten på bensin och diesel
med 6,5 miljarder. Beräkningen av subven-
tioner utgår från nivån på bränsleskatter-
na. När skatterna sänks och det blir billiga-
re att släppa ut fossila bränslen blir också
Miljö- och klimatbiståndet på samma nivå
subventionen lägre. Det gör att summan av
de direkta klimatskadliga subventionerna
minskar jämför med föregående år.
Beräkningen bygger på den metod OECD
rekommenderar.
26
74 % tycker att det är viktigt att Sverige är ett
föregångsland när det gäller klimat och miljö.
73 % är ganska eller mycket oroade över
klimatförändringarna.
73 % är ganska eller mycket oroade över
förlusten av biologisk mångfald.
Fler tycker det är viktigt att Sverige är ett
föregångsland
Nästan tre fjärdedelar (74 procent) tycker att det är viktigt att Sverige är ett föregångsland när det
gäller klimat och miljö. Det är en ökning från året innan då siffran var 66 procent.
Svenskars oro över klimat- och naturkrisen
73 procent är ganska eller mycket oroade för klimatförändringarna – en ökning från året
innan då siffran var 67 procent. 73 procent är också ganska eller mycket oroade över för-
lusten av biologisk mångfald, vilket är samma nivå som föregående år då siffran var
74 procent.
Källa: Opionionsundersökning genomförd av Verian i november 2024 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
Källa: Opionionsundersökning genomförd av Verian i november 2024 på uppdrag av Naturskyddsföreningen.
27
PG 90 19 09-2
Åsögatan 115
Box 4625, SE-116 91
Stockholm, Sweden
+46 (0)8 702 65 00
www.naturskyddsföreningen.se
Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljö-
organisation och en folkrörelse som sedan 1909
står upp för naturen.Vi sprider kunskap, bildar
opinion och påverkar beslutsfattare – lokalt,
nationellt och globalt.Klimat, skog, jordbruk,
miljögifter, vatten, hav och hållbar konsumtion är
våra viktigaste arbetsområden. Bra Miljöval är vår
miljömärkning och Sveriges Natur vår medlems-
tidning. Välkommen att bli medlem, engagera dig
eller skänk en gåva.
Tillsammans har vi kraft att förändra.
Om Miljön i siffror
Syftet med Miljön i siffror är att på ett lättillgängligt sätt ge en bred bild av
miljötillståndet i Sverige, och siffrorna hämtas från offentlig statistik som
uppdateras regelbundet. Svenska myndigheter sammanställer en lång rad
statistiska uppgifter som på olika sätt beskriver tillståndet för klimat och
miljö, men det nns områden där det saknas information och samman-
ställningen är därför inte heltäckande.
Ta del av rapporten i digital form på
naturskyddsforeningen.se/miljon-i-siffror
